Kategorier
Besiktning

Riskkonstruktioner i villor byggda under sjuttiotalet

Sjuttiotalets byggboom – och dess baksida

Sverige byggde som aldrig förr under sjuttiotalet. Miljonprogrammet rullade på, villaområden sköt upp som svampar ur jorden, och alla skulle ha sitt eget hus med trädgård. Snabbt skulle det gå. Och billigt. Men vet du vad? Den kombinationen har kostat husägare enorma summor i efterhand.

Problemet var inte att byggarna var inkompetenta. De följde tidens normer och använde de material som fanns tillgängliga. Men kunskapen om fukt, ventilation och materialens långsiktiga beteende var en helt annan än idag. Resultatet? Konstruktionslösningar som vi idag kallar riskkonstruktioner – och som kan ge dig rejäla huvudvärk om du köper en sjuttiotalsvillor utan att veta vad du ger dig in på.

Platta på mark utan isolering under

En av de vanligaste riskkonstruktionerna från den här eran är platta på mark. Betongplattan göts direkt mot marken, ofta med cellplast ovanpå – eller helt utan isolering under. Det känns kanske logiskt att lägga isoleringen ovanpå, men det skapar en kall betongyta där fukten kondenserar. Trägolv och mattor ovanpå blir en perfekt grogrund för mögel.

Lukten kan vara subtil. Lite unken. Lite jordkällaraktig. Många vänjer sig. Men spåren finns där – i form av missfärgningar under parketten eller en allergisk reaktion som aldrig riktigt går över.

Enstegstätade fasader och ingjutna träsyllar

Sjuttiotalet älskade tegelfasader med puts direkt på isolering utan luftspalt bakom. Så kallad enstegstätning. Varje liten spricka i putsen släpper in vatten som inte har någonstans att ta vägen. Fukten stannar kvar i konstruktionen och bryter sakta ner den inifrån. Det kan se fint ut på ytan i årtionden – medan skadorna tickar på bakom.

Och så har vi de ingjutna träsyllarna. Trä som möter betong utan fuktspärr. Det är ungefär som att lägga en svamp i en vattenpöl och hoppas att den förblir torr. Röta är inte en fråga om ”om” utan ”när”.

Krypgrunder med bristfällig ventilation

Krypgrunder var populära. Tanken var god – ett utrymme under huset för ventilation och tillgänglighet. Men ventilationen dimensionerades ofta fel. Varm sommarluft möter kall betong, kondens bildas, och plötsligt har du ett fuktproblem som sprider sig uppåt i bjälklaget. Träbjälkar som legat i fuktig miljö i femtio år kan se hela ut på ytan men vara genomruttna inuti.

Varför en besiktning är avgörande

Det knepiga med sjuttiotalsvillor är att problemen sällan syns. Fasaden kan vara nymålad, köket renoverat, trädgården välskött. Men bakom väggarna kan det pågå processer som kostar hundratusentals kronor att åtgärda. Jag har sett det gång på gång – köpare som blir förälskade i ett hus och skippar den grundliga genomgången.

Gör inte det misstaget. En ordentlig husbesiktning i Stockholm kan avslöja dolda fuktskador, bristfällig ventilation och konstruktionslösningar som kräver åtgärd. Det handlar inte om att skrämma bort dig från sjuttiotalsvillor – många av dem är fantastiska hus med generösa planlösningar och stora tomter. Men du behöver veta vad du köper.

Kort sagt: sjuttiotalet gav oss ABBA, Volvo 240 och en hel del charm. Men också bygglösningar som kräver respekt och kunskap. Se till att du har båda innan du skriver på kontraktet.